på senaste tiden har du börjat ploppa upp i mitt huvud en jävla massa..
det kan beror på din kompis, det kan bero på sommaren, det kan bero på din granne...
det jag är rädd för är att jag gått och blivit sådär småkär i dig som jag var förut...
jag hatar att man inte kan kontrollera sina känslor, och jag hatar att ju mer du stöter ifrån mig, ju mer gillar jag dig..
du stöter precis sådär perfekt, du dissar inte, men du får mig å kämpa för varje samtal, och du är inte översocial så jag blir less på dig heller...

men det känns som du började förändra dig efter min lilla tabbe i eon arena, men det kan ju bara vara inbillning..!
minns dock förra året i mars, tror jag då de va, vi satt å skrev bara lite lokalt, sen drog du ut på krogen å jag satt å väntade i flera timmar på att du sku komma hem, när du vl gjorde det hade vi årets samtal, du öppnade så många sidor av dig och berättade så mycket om dig som jag aldrig, inte ens i min vildaste fantasi, hade kunnat tro om dig...
och jag kan LOVA dig att även om du går tillbaka till det där livet så kommer jag alltid vara din vän, inget mer, det skulle nog inte hålla om jag ska vara ärlig... life sucks sometimes...

Den här gången ska ingen få veta om det, speciellt inte du. för det var då det gick åt helvete förra gången..











En smart människa skrev:
Bearbeta dina sorger, låt det ta sin tid även fast det tar länge och vägen är smärtsam. Men om du inte gör det och bara sopar undan allt så får du ta det senare. För man glömmer aldrig, man lär sig bara leva med det..