rensat bort lite bilder å så, så många minnen som kommer upp till ytan, mitt gamla liv...
mitt glada liv, mitt väääldigt unga liv.. 
det livet jag saknar.
känns som att någonstans på vägen tappade jag allt?  så vad har jag då kvar?
jag vet inte.
det jag vet är dock att allt som kunde gå å bli fel, vart fel, och nu har jag ingen aning om hur jag ska kunna förändra det.
jag vill ha ett gladare liv, med mer kompisar (inte för att de är nå fel på dom jag har, ni är ju bäst!), mer fritidsintressen, mindre matglädje (börjar synas så förbannat nu på senaste tiden), jag vill ha ett stadigt förhållande, mitt långa hår tillbaka, helst blondt eftersom det var under min blonda period jag mådde som bäst, även fast jag kanske aldrig ahr mått riktigt bra.. 
varför blir det såhär? har jag det bra men att det är hormonerna som spökar? eller är verkligen livet så som jag tycker att det är? skit?
att gå upp i vikt och få nobben gång på gång tar faktiskt, tro de eller inte, på självförtroendet.
att ha mega snygga jätta söta å gulliga kompisar som byter kille lika ofta som dom byter underkläder, eller har en massa killar efter sig som DOM nobbar, ja, man kan väl säga att det inte gör saken bättre..
någon gång, helst inom en snart framtid, skulle JAG vilja vara den som går på stan med MIN svinsnygga jätte långa kille å vara helt kär å stå utanför shopping eller i smedjan å pussas å vara helt gullig som alla andra är.
för en gångs skull skulle jag vilja vara som alla andra..
efter nyår måste jag seriöst ta tag i mitt liv och göra någonting..
mina nyårslöften får bli;

ENGAGERA MIG MER I SKOLAN
GÅ NER 10 KILO (och om det lyckas innan sommarn satsar jag på 15kilo)
UMGÅS MER MED MINA KOMPISAR
BLI MER ENGAGERAD I LULEÅTIFO

väldigt bra löften måste jag säga, men om jag kommer hålla dom? hmm.. undra undra..
^jag ska i alla fall göra vad jag kan.. men jag tror jag är alldeles för fuckad i skallen just nu för att ens förstå vad jag sitter å skriver, 15 kilo va? haha, kommer ju ta typ 15år..
jag har oxå börjat sakna nå så jävla mycket efter allt och alla som jag har tappat under åren, som ni säkert förstått redan av ett tidigare inlägg så består ca 80% av de som jag saknar hästar, karram, crimson, up, ebba, zäta, emilia, mira, radetzky, lukas, stina listan är ju typ e halv miljon meter lång... sen människor, maja, vad hände? jag hann inte ens vara med när vi slutade umgås? tycker det är så tråkigt, vi hade ju alltid så skoj! egentligen är det väl den människa som jag saknar mest av alla dom som jag tappat... cornelia å jag vi har ju ortfarande våra stunder, men dom är få.. tyvärr.

tycker det är så jobbigt, när allting är så, jobbigt? egentligen så finns det väl inga problem, om jag ite skulle söka efter dom?  eller? men de måste ju vara nå som är fel eftersom jag söker efter problemen isåfall? jag förstår inte riktigt vad jag sitter å skriver just nu egentligen tror jag, har suttit hela dagen å skrivit uppsats om Majs och inlämmningsuppgift i hotellkunskapen sammtidigt som jag lyssnat på samma musik, om å om igen, två låtar..

Ant farm - minnas glada dar
Ant farm - du sa förevigt

min hjärna är heeelt jävla fucked up..
usch, vill gå å typ spy eller nå, har ätit så mycke godis å jävla bulla idag, förlust mot brynäs i sudden oxå, vilken toppendag alltså...........................

snart grästorp oxå, fick reda på att tåget är fullbokat den 25, 26 OCH 27, så då sket det sig oxå, blir å fara ändå den jävla 28:e... bara en å en halv vecka med crimson.. fan vilken jävla skitdag, vill bara gå å sova jävlat nu, men, fick ån film av mamma som jag ska se sen, när jag skrivit klart jävla fittiga hotellkunskapen, egentligen inge svårt, bara drygt å irriterande å skriva om en massa skit text..!





jag ska sluta bli kär, gäller både djur och människor..

önska mig lycka till...