de känns som det, dom att jag inte har någostans som jag hör hemma på...
Ståläktaren iof, där hör jag hemma, men vafan, man kan ju inte BO där, så man hör hemma där, fast på fel sätt.
jag kan inte säga att jag hör hemma här hemma, i skolan, stallet, stan, byn... ingenstans...
det är jobbigt som fan, och ibland vet jag ite ens vars jag ska ta vägen när jag bara vill fly iväg..
fick värsta "jag MÅSTE bort" attacken i skolan en gång då gick jag till coop, satte mig på ståläktarn och bara andades djupa andetag, jag har aldrig känt mig så fri som då... lugn, avslappnad... jag förstår inte hur jag klarat mig alla dessa hockeylösa år?
men det enda jag vill just nu är att få komma bort och hitta en plats där jag kan vara mig själv å känna att jag verkligen hör hemma på..! men, hur ska jag kunna hitta denna drömplats? finns den ens eller? risken att jag hittar den är väl ändå ganska liten...
men min vill göra lista just nu kan göras lång..

Flytta, helst till pappa eller luleå
Åka bort, Grästorp, Umeå, Skellefteå, Sundsvall... spelar ingen roll vart..
Skolan, orka ta tag i skolan och börja vara på lektioner och plugga till alla förhör och prov
Hitta motivationen, motivationen till allt, skolan, hockeyn, hästarna, livet... framförallt det sistnämnda...
Börja leva igen, ja, de säger väl allt, hitta tillbaka till gamla glada emmepemme... like old times..
Ta mig tid, ta mig tid å börja umgås med ALLA mina gamla vänner igen.. nya vänner får ju såklart inte hamna i skymndundan..

som ni ser, en HEL DEL saker... finns säkert fler, eller ja, jag vet att det finns fler, men alla saker vill man aksnke inte skriva ut...

vad ska jag ta mig till med i livet? känns som om jag står och trampar på samma ställe utan att ta mig någonstans.. jag villl resa, utvecklas och uppleva nya spänande saker!!! jag klarar inte av att vara fast på samma ställe, jag vill flytta, testa vingarna, utforska världen! men, istället är man fast...

I'm stuck in the place a normal person calls hell... Thay's the place were i belong...!