7 år har gått sen en av de mest kända terror dåden utfördes.
så jag hoppas ni hållit käften stängd en minut idag å skänkt en tanke på de som dog, deras familjer och deras vänner. jag hoppas ni skänkt en tanke på hur skört livet är och hur lätt det kan tas ifrån oss.
när ni tänker på att dö, tänk istället på dom som dog medans dom kämpade för sina liv på planen, tänk istället på dom som satt och jobbade när deras kontor rasade samman, tänk på dom som låg halvdöda under massorna och klädes ihjäl eller kvävdes, tänk på dom som dog men inte ville det, då inser du själv kanske hur mycket du ska uppskatta ditt eget liv.
bara på planen så dog 2,974 passagerare + 19 terrorister + 24 personer som saknas, och det var så många som blev mosade och dog när byggnaderna kollapsade att ingen vet det egentliga dödstalet, ett visst antal kroppar hittades, vissa saknades... sen kan man ju även räkna med att vissa människor "dog" och gick under jorden, folk med stooooora skulder, folk med problem (och då snackar jag inte om att få ihop till hyran, utan mer komma undan maffia, underdogs osv) folk som behövde försvinna för att överleva, ingen kan ju jaga en död, eller hur?